Bakgrund och syfte
Trauma är den vanligaste dödsorsaken under de första 40 levnadsåren i de flesta utvecklade länderna. För varje död i trauma beräknar man att det finns tre med bestående invaliditet. Trauma orsakar ett stort lidande, kan innebära en betydande invaliditet och är förknippat med stora kostnader under det primära omhändertagandet och även senare under rehabilitering och i synnerhet om man tar med övriga kostnader för samhället relaterat till fortsatt handikapp och nedsatt arbetsförmåga.
Det Svenska Traumaregistret (SweTrau) startade 2011 efter ett initiativ av dåvarande Svensk Förening för Traumatologi (Numera SFAT, Svensk förening för Akut- och Traumakirurgi) 2008.
SweTrau fokuserar på skadefall orsakade av trafikolyckor, fall och annat yttre våld. Kriteriet för registrering i SweTrau är att traumalarm aktiverats enligt traumalarmskriterier från LÖF (Regionernas ömsesidiga försäkringsbolag) eller att skadegraden uppmätts till att vara NISS (New Injury Severity Scale)>15. Valet av ingående variabler har gjorts i ett europeiskt konsensusarbete med representation från Skandinavien, Storbritannien, Tyskland och Italien kallat ”The revised Utstein Template for Uniform Reporting of Data following Major Trauma, 2009”.
Registret tillhör ett av drygt 100 nationella kvalitetsregister med SKR (Sveriges Kommuner och Regioner) som huvudman, vilka delar in kvalitetsregister i tre certifieringsgrader från 3 till 1.
I december 2024 tog SweTrau steget upp från grad 3 till grad 2, vilket är ett glädjande kvitto på en bra utveckling, god kvalitet, patient- och forskningsnytta som utvecklar traumatologin till klinisk nytta.
Nuvarande registerhållare är Folke Hammarqvist som 2023 efterträdde Lars Lundberg. Bland tidigare registerhållare finns även Thomas Troëng och Olof Brattström.
Registrets syfte
Syftet med registret är att
- utveckla och förbättra traumavården till nytta för patienterna
- beskriva traumapatientens vårdkedja prehospitalt, under det primära omhändertagandet och vid vårdtillfället. SweTrau registrerar vitalparametrar, skadegrad, skador och åtgärder under patientens vårdtid
- beskriva skillnader avseende traumamekanism och patientgrupper
- beskriva resultat för enskilda sjukhus, upptagningsområden och regioner
- innehålla en prehospital komponent samt ha ett posthospitalt perspektiv, inklusive rehabilitering och slutliga behandlingsresultat
- vara rikstäckande
- öppet redovisa resultatmått och kvalitetsindikatorer, vilka är viktiga aspekter för patientsäkerhet
- utgöra ett underlag för klinisk forskning och fördjupningsstudier.
Forskning och förbättringsarbeten
Deltagande sjukhus ansvarar för inmatning, bearbetning och presentation av egna data. De ska också tillse att lokala användare är behöriga att hantera journaldata. Att registret ryms inom det generella tillståndet för vårdregister som finns på sjukhuset/huvudmannen och dessutom är registrerat lokalt är också ett ansvar för respektive sjukhus. Uttag av egna lokala data kan göras både för forskning, förbättringsarbeten och uppföljning. Det deltagande sjukhuset är ansvarigt för att detta sker enligt de lagar och föreskrifter som finns hos sjukhuset/huvudmannen.
SweTrau är uppbyggt så att registret möjliggör vetenskapliga bearbetningar med epidemiologisk teknik. Forskningsprojekt kan initieras av styrgrupp, medlemmar eller andra intresserade. Alla forskningsprojekt, såväl lokala och regionala som rikstäckande, skall anmälas till styrgruppens forskningsansvarige. Alla beviljade forskningsprojekt som gäller flera sjukhus data ska finnas registrerade i en projektkatalog samt anslås på hemsidan. SweTraus styrgrupp beslutar om projekt ska beviljas uttag av registerdata i de fallen uttaget gäller flera sjukhus. Tillstånd från etisk prövningsnämnd ska också finnas för uttag ur registret.
Vid användning av registerdata från SweTrau skall SweTrau som källa alltid anges. Vid användning av egna data för studentarbeten, vetenskapliga publikationer, projekt eller förbättringsarbeten sker prövningen lokalt enligt sjukhusets egna riktlinjer. Arbetena ska dock ändå anmälas till SweTraus forskningsansvarige i syfte att få en helhetsbild av vad SweTrau används till.
Resultat och analys
Process- och resultatmåtten i registret är i första hand överlevnad med hänsyn till ”skadegrad” (case-mix) redovisat per sjukhus, och det internationellt etablerade invaliditetsmåttet ”Glasgow Outcome Scale”. En avgränsning sker vad gäller skadegrad, i praktiken fokuserar registret på trauma där patienten kommit in som traumalarm eller har en skadegrad på NISS>15.
Analys/återkoppling sker elektroniskt där deltagande sjukhus har direkt tillgång till egna och kollektivt samlade data. Årliga användarmöten fördjupar återkopplingen och utvecklingen av registret.
Genom detaljerad kunskap om omfattning och resultat inom traumavården kommer man att kunna identifiera skadetyper och vårdenheter där förbättringspotential föreligger.
Varje år sammanställs också en årsrapport som beskriver utvecklingen av SweTrau i mer generella termer.
Inklusionskriterier
De inklusionskriterier som gäller inom SweTrau är följande:
- alla patienter som varit med om en traumatisk händelse och där ett traumalarm dragits på sjukhuset
- inlagda patienter med NISS >15, även om traumalarm ej utlösts
- patienter som flyttas till sjukhuset inom sju dygn efter den traumatiska händelsen och har NISS>15.
Exklusionskriterier
De exklusionskriterier som gäller inom SweTrau är följande:
- patienter där enda traumatiska skadan är ett kroniskt subduralhematom (en blödning i mellanrummet mellan den hårda hjärnhinnan och spindelvävshinnan)
- patienter där traumalarm utlöses utan en bakomliggande traumatisk händelse
- patienter med skyddad identitet (ID).
För att en sekundärtransportpatient ska registreras i registret får skadan inte vara äldre än sju dygn då patienten anländer till sekundärsjukhuset.
För en patient som kommer direkt från skadeplats till sjukhus får det inte ha förflutit mer än 24 timmar från skadetillfället till ankomst till sjukhus för att registrering ska ske.
Senast uppdaterad: 22 januari 2025
